Ny Teknik för Betande Djur och Hållbarhetsarbete. En banbrytande lösning för betesdrift i offentliga miljöer. Sedan 1600-talet har djurbete och banskötsel varit nära förknippade, och nu prövas en ny teknologisk lösning på Visby Golfklubb. Tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), RISE, Ammor Gård, Protos AB, Coop Sverige, den svenska får- och lammnäringen samt Svenska Golfförbundet, testar man nu virtuella stängsel för att ersätta eller komplettera traditionella fysiska barriärer med digitala lösningar för betande djur.
Projektet går ut på att använda GPS-teknologi och telenätet för att skapa osynliga gränser som styr djurens rörelse. Djur bär halsband som signalerar när de närmar sig en virtuell gräns. Om de inte reagerar på ljudsignalen, ges en korrigerande stöt.
Fördelar för hållbar betesdrift
Majsan Pense, kategorichef för kött och chark på Coop Sverige, ser stora fördelar med den innovativa tekniken:
– Virtuella stängsel kan på lång sikt effektivisera betesdrift, öka tillgången till betesmarker och bidra till ökad biologisk mångfald, säger hon.
En annan fördel med virtuella stängsel är att de möjliggör en mer flexibel djurhållning. När fåren enkelt kan flyttas mellan betesytor minskar risken för parasiter och behovet av avmaskningsmedel. Detta är positivt för både djuren och den biologiska mångfalden.
Effektivisering och hållbarhet inom betesdrift
Torbjörn Svensson, lammproducent på Ammor Gård, lyfter fram hur denna teknologi minskar behovet av fysiska stängsel och gör det mer kostnadseffektivt att hantera betesmarkerna:
– Gränserna kan enkelt anpassas efter behov, vilket minskar störningar i ekosystemet och ger större möjligheter för öppna landskap.
Ola Thomsson, inköpschef på Protos AB, är också positiv:
– Virtuella stängsel hjälper våra leverantörer att effektivisera lammproduktionen och har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden, samtidigt som det stärker vår beredskap.
Från teori till praktik på Visby Golfklubb
Projektet genomförs på Kronholmen, Visby Golfklubbs golfbana på Gotland, en unik plats där golfverksamhet och betesdrift möts. Det testas hur virtuella stängsel kan appliceras i mer komplexa och offentliga miljöer. Från 16 juni till 15 augusti 2025 undersöks effekterna av att använda denna teknologi på en offentlig plats.
Fredrik Sundblad från LRF Kött förklarar:
– Vi vill skapa en modell för hållbar fårskötsel i offentliga miljöer, som kan tillämpas i andra delar av Sverige, som skidbackar, parker och strövområden.
Virtuella stängsel och deras effekt på natur och samhälle
Projektet syftar inte bara till att öka tillgången till betesmark för fårföretagare utan även att förbättra naturvården i områden som sällan används för djurhållning. Genom att använda virtuella stängsel kan man öka den biologiska mångfalden och minska maskinanvändning.
Per Nielsen, docent i etologi vid SLU och senior forskare på RISE, förklarar:
– Vi hoppas kunna förbättra upplevelsen för besökare och öka medvetenheten om betande djur i urbana miljöer.
Från fårproducentens perspektiv innebär användningen av virtuella stängsel ett minskat behov av fysiska barriärer, vilket leder till bättre övervakning av djuren och ökad flexibilitet i betesplaneringen.
För besökare på golfbanan kan den nya teknologin bidra till en förbättrad spelupplevelse. Eftersom virtuella stängsel gör det enklare att hitta bollen i ruffarna, förväntas det minska rondtiderna och ge en smidigare golfupplevelse.
Visby Golfklubb ser även fördelar i att minska behovet av maskinanvändning. Samtidigt bidrar teknologin till ökad biologisk mångfald och skydd av naturvärden på Kronholmen, golfklubbens naturområde.
Från forskningsperspektiv kommer projektet att samla viktig data om de långsiktiga effekterna av virtuella stängsel i offentliga miljöer. Studier kommer att genomföras för att följa fårens beteende under hela betessäsongen, vilket ger en unik inblick i hur teknologin fungerar i praktiken.
Framtida möjligheter
Om projektet är framgångsrikt kan virtuella stängsel bli en ny lösning för betesdrift på offentliga och komplexa platser, vilket öppnar upp för större och mer hållbara betesområden. Förhoppningen är att modellen ska kunna skalas upp och tillämpas på andra offentliga miljöer och bidra till hållbar matproduktion och naturvård i Sverige.
