Livsmedelssektorn står inför en växande kompetenskris. Samtidigt som omkring 20 000 nya medarbetare behövs fram till 2028 väljer unga i låg utsträckning utbildningar och yrken kopplade till branschen. Nu presenteras en ny rapport som analyserar varför och vad företagen behöver göra annorlunda.
Kompetensförsörjningen är i dag en av de mest avgörande framtidsfrågorna för svensk livsmedelsindustri. Bristen på rätt arbetskraft påverkar företagens möjligheter att växa, automatisera, digitalisera och utveckla nya produkter. Det påverkar även branschens konkurrenskraft och möjligheten att nå uppsatta hållbarhetsmål. Problemet är inte unikt för Sverige. Samma mönster syns internationellt, där unga i allt mindre utsträckning söker sig till livsmedelsrelaterade yrken.
I en ny rapport inom projektet SALT har Magnus Andersson, docent i ekonomisk geografi vid Malmö universitet, analyserat vad unga efterfrågar i sina yrkesval och varför livsmedelssektorn inte uppfattas som tillräckligt attraktiv.
Rapporten visar att unga i högre grad värderar faktorer som flexibilitet, arbetsmiljö, meningsfullhet och trygghet. Traditionella erbjudanden räcker inte alltid för att konkurrera med andra branscher som uppfattas som mer moderna eller utvecklingsorienterade.
Samtidigt behöver livsmedelsföretag i större utsträckning kommunicera sina styrkor inte minst kopplat till hållbarhet, samhällsnytta och teknikutveckling.
Bristen på kompetens får konkreta effekter. Företag vittnar om svårigheter att rekrytera teknisk kompetens, produktutvecklare och operativa medarbetare. Det begränsar investeringar i automation och digitalisering och kan i förlängningen bromsa innovationskraften. För dagligvaruhandeln och leverantörsledet innebär det en ökad sårbarhet i värdekedjan. Utan rätt kompetens riskerar både effektivitet och utvecklingstakt att påverkas.
En central slutsats i rapporten är att konkurrenskraft inte enbart handlar om lönenivåer. Unga efterfrågar tydligare utvecklingsvägar, trygghet, moderna arbetsmiljöer och möjligheten att kombinera arbete med livskvalitet. Det ställer nya krav på hur livsmedelsföretag positionerar sig som arbetsgivare både i kommunikation och i praktiskt genomförande. Rapporten är den tredje och sista inom projektet SALT, som syftar till att stärka kompetensförsörjningen i livsmedelsbranschen.
