Riksdagen vill bredda kontantlagen till fler samhällstjänster
Kontanter ser ut att få en fortsatt viktig roll i Sverige. Nu vill riksdagens finansutskott att även offentligrättsliga tjänster, som patientavgifter, pass och bilbesiktning, ska kunna betalas kontant i framtiden. Samtidigt börjar den nya kontantlagen gälla den 1 juli och innebär att livsmedelsbutiker och apotek blir skyldiga att ta emot kontanter. För handeln väcker utvecklingen frågor kring allt från kassahantering och säkerhet till kundservice och beredskap.
Förslaget behandlas inom ramen för propositionen Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt. När finansutskottet behandlade frågan beslutade ett enigt utskott att uppmana regeringen att återkomma med ett förslag där även offentliga tjänster omfattas av lagen.
– När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Enligt Kontantupproret innebär beskedet att även offentliga verksamheter behöver säkerställa att de kan hantera kontanter framöver och att fler människor inkluderas i samhällets betalningssystem.
– Det ingår i ansvaret som offentlig aktör att se till att alla kan vara inkluderade. Vi ser detta som en viktig seger för alla i vårt land som inte har tillgång till digitala betalmedel, säger Björn Eriksson.
Kontantupproret välkomnar att lagen införs men menar samtidigt att fler områden behöver omfattas framöver.
– När lagen träder i kraft blir det obligatoriskt för livsmedelsaffärer och apotek att ta emot kontanter. Vi vill se en betydligt bredare omfattning av kontantlagen där sådant som kollektivtrafik, drivmedel och kläder bör ingå. Dessutom måste det finnas tillsyn och sanktioner så att lagen verkligen följs, säger Björn Eriksson.
Under flera år har handeln rört sig mot allt mer digitala betalningar. Samtidigt har frågor om beredskap, cyberattacker och tekniska störningar gjort att kontanter åter hamnat i fokus. För många butiker innebär den nya lagen att kontanthantering inte längre blir ett frivilligt val utan en del av det dagliga arbetet. Det handlar inte bara om att kunna ta emot sedlar och mynt, utan också om att skapa trygghet för kunder som fortfarande använder fysiska betalningar.
Utvecklingen visar också att kontanter allt oftare ses som en del av samhällets motståndskraft vid kriser och driftstörningar, något som påverkar både handel och offentlig verksamhet.
För butiker innebär utvecklingen att rutiner kring kassahantering och säkerhet behöver ses över. Personal behöver känna sig trygga med att hantera kontanter samtidigt som kunder förväntar sig att kunna välja mellan olika betalningsalternativ.
Frågan handlar också om tillgänglighet. Många äldre personer och vissa kundgrupper är fortfarande beroende av kontanter i vardagen och riskerar annars att hamna utanför.
Samtidigt blir beredskapsfrågan allt viktigare. Vid exempelvis strömavbrott eller tekniska problem kan kontanter bli avgörande för att handeln ska kunna fortsätta fungera. För många handlare blir nästa steg därför att säkerställa att kassor, växelkassor, säkerhetsrutiner och interna processer fungerar även i en vardag där kontanter åter får större betydelse.
