Matpriserna har fallit mer än vad momssänkningen i sig förklarar. Samtidigt ökar kostnadstrycket hos livsmedelsproducenterna, medan handeln uppges använda skattesänkningen som argument i prisförhandlingarna med sina leverantörer.
Mellan april och juli sjönk livsmedelspriserna med 5,7 till 7,2 procent jämfört med samma period året innan. När effekten av momssänkningen räknas bort motsvarar nedgången 0,4 till 1,9 procent, enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för andra kvartalet.
Utvecklingen innebär att prispressen i livsmedelskedjan varit större än vad själva skatteförändringen förklarar. För konsumenterna innebär det lägre priser, men för producentledet sammanfaller utvecklingen med snabbt stigande kostnader.
– Att matpriserna sjunker mer än själva momssänkningen visar tydligt att prispressen i livsmedelskedjan har varit betydligt starkare än vad den politiska reformen ensam kan förklara. Det är glädjande för konsumenterna, men för producenterna som ser sina kostnader öka i en allt högre takt är det minst sagt besvärligt, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Sex av tio livsmedelsproducenter uppger att deras produktionskostnader steg under årets första halvår. Ökningarna syns bland annat inom transporter, energi, råvaror och förpackningar. I organisationens index steg råvarukostnaderna från 54 under första kvartalet till 60 under det andra. Förpackningskostnaderna ökade från 65 till 72, medan transportkostnaderna nådde 80.
Kriget i Mellanöstern uppges också ha påverkat produktionsvillkoren. 84 procent av företagen uppger att energikostnaderna påverkats mycket eller till viss del. För transporter är motsvarande andel 82 procent och för rå- och insatsvaror 76 procent.
– Kostnaderna stiger nu snabbt och på bred front för många livsmedelsproducenter. Det gäller framför allt transporter, energi och insatsvaror, och det är kostnader som är väldigt svåra för företagen att påverka. När kostnaderna ökar men matpriserna pressas blir situationen förr eller senare ohållbar, i synnerhet för alla de små- och medelstora företag som redan kämpar med minimala marginaler, säger Carl Eckerdal.
Konjunkturbrevet pekar samtidigt på hur den sänkta momsen påverkar relationen mellan dagligvaruhandeln och leverantörerna.
Två av tre medlemsföretag uppger att minst en av de tre stora dagligvarukedjorna har hänvisat till momssänkningen som skäl för att inte acceptera högre leveranspriser. Nästan hälften uppger att de mött samma argument från samtliga tre stora aktörer.
Det innebär att en reform som syftar till att stärka hushållens köpkraft samtidigt får betydelse i förhandlingarna längre bak i kedjan.
– Momssänkningen skulle stärka hushållens köpkraft. I stället ser vi att den används som argument av handeln för att stoppa nödvändiga prisjusteringar från producenterna, trots att deras kostnader fortsätter att öka. Vi har varnat flera gånger för att detta skulle hända. Tyvärr är det svårt att dra någon annan slutsats än att det är producentledet som får betala priset för de politiska kraven på billigare mat, säger Carl Eckerdal.
Samtidigt har lönsamheten i livsmedelsindustrin stärkts något under andra kvartalet. Lönsamhetsindex landade på 64, den högsta nivån sedan 2019.
Förbättringen kommer efter några år med stabilare kostnadsutveckling och ökad försäljning på hemmamarknaden. Trots det ligger branschen fortsatt efter svensk tillverkningsindustri i stort, och i ett europeiskt perspektiv beskrivs lönsamheten som låg.
– Det är positivt att lönsamheten har stärkts, men vi får inte lura oss själva. Nivåerna är fortfarande för låga för att säkerställa de stora investeringar som krävs för att stärka svensk livsmedelsproduktion och vår långsiktiga konkurrenskraft, faktorerna som ligger till grund för Sveriges livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga, säger Carl Eckerdal.
För handeln innebär utvecklingen att prisfrågan fortsätter att vara känslig. Konsumenterna möter lägre priser samtidigt som leverantörerna försöker hantera ökade kostnader och svag lönsamhet. Hur den balansen utvecklas framöver lär få stor betydelse för både marginaler och prisnivåer i dagligvaruhandeln.
