En övergång från 40 till 35 timmars arbetsvecka med bibehållen lön riskerar att driva upp matpriserna. Enligt nya beräkningar kan svenskproducerade livsmedel bli upp till 5,5 procent dyrare. För en barnfamilj med två barn skulle det kunna innebära över 6 000 kronor i ökade matutgifter per år.
Inför avtalsrörelsen 2027 aktualiseras frågan om kortare arbetstid och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. I en debattartikel i Dagens industri varnar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, och Petter Danielsson, chefekonom på Gröna Arbetsgivare, för att ökade personalkostnader kan slå mot hela livsmedelskedjan.
En minskning av veckoarbetstiden från 40 till 35 timmar med oförändrad månadslön innebär att arbetskostnaden per timme stiger med 14,3 procent. Hur detta påverkar företagens totala utgifter beror bland annat på personalbehov, produktivitet och möjligheten att effektivisera verksamheten.
Enligt rapportförfattarnas beräkningar kan butikspriset på svenskproducerad mat öka med 5,1–5,5 procent. Fördyringen väntas uppstå i flera led, från lantbruk och industri till distribution och dagligvaruhandel.
För verksamheter med små marginaler kan utvecklingen innebära ytterligare ekonomiska utmaningar. Samtidigt väcks frågor om hur stor del av de ökade utgifterna som företagen själva kan absorbera och hur mycket som slutligen hamnar på konsumenternas kvitton.
Enligt analysen skulle en familj med två barn kunna få betala över 6 000 kronor mer per år om hushållets matinköp består av svenskproducerade varor.
Beräkningen bygger på ett scenario där arbetstiden förkortas utan motsvarande lönesänkning. Den faktiska prisutvecklingen skulle däremot påverkas av hur förändringen genomförs och hur företagen anpassar sin verksamhet.
Debattförfattarna framhåller att bibehållen månadslön inte automatiskt innebär oförändrad köpkraft. Om priserna stiger kan hushållens ekonomiska utrymme minska trots att inkomsten är densamma.
En annan central fråga gäller konkurrensen mellan inhemska och importerade produkter. Om svenska producenter får högre kostnadsökningar än sina utländska konkurrenter kan prisskillnaderna i butikshyllorna växa.
För dagligvaruhandeln kan det få betydelse för inköp, sortiment och kundernas val. Priset är redan en viktig faktor i många hushålls köpbeslut, och ytterligare skillnader kan påverka efterfrågan på svenska alternativ.
Samtidigt behöver de möjliga prisökningarna vägas mot andra effekter av en kortare arbetsvecka, såsom förbättrad arbetsmiljö, personalförsörjning och eventuella produktivitetsvinster.
Inför kommande avtalsförhandlingar blir därför frågan hur en förändrad arbetstid kan förenas med konkurrenskraftiga företag och rimliga priser för konsumenterna.
Källa: Debattartikel publicerad i Dagens industri den 21 oktober 2026.
