EU behöver ta upp hundratals miljoner ton koldioxid för att nå klimatmålen, men dagens incitament räcker inte. Forskare vid IVL föreslår nu ett nytt separat system för negativa utsläpp, frikopplat från EU:s nuvarande utsläppshandel. För handeln kan det betyda förändringar i både sortiment och klimatkrav.
Klimatmålen kräver negativa utsläpp
Enligt EU-kommissionens prognoser behöver unionen ta upp 350 till 400 miljoner ton koldioxid per år redan 2040, och ännu mer till 2050. Av detta ska mellan 50 och 75 miljoner ton vara permanenta upptag, till exempel genom BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage) eller DACCS (Direct Air Carbon Capture and Storage).
Men idag finns nästan inga ekonomiska incitament för att producera negativa utsläpp inom EU.
– Attraktionen med att inkludera krediter i EU ETS är att det tycks lösa två problem samtidigt: behovet av negativa utsläpp och bristen på utsläppsrätter när dessa fasas ut efter 2039, säger Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Kritik mot att integrera negativa utsläpp i EU ETS
I en ny rapport pekar forskarna på riskerna med att inkludera krediter i det befintliga utsläppshandelssystemet EU ETS. Det skulle kunna leda till att företag köper sig fria från utsläppsminskningar och samtidigt överbelasta redan pressade biomassaresurser, som också behövs för skogsbindning, industriråvaror och förnybara bränslen till sjöfart och flyg.
– Problemen kan mildras genom begränsningar av vilka krediter som får användas, men det räcker inte. Priset på utsläppsrätter är fortfarande för lågt för att finansiera tekniker som BECCS och DACCS, säger Lars Zetterberg.
Kritik mot att integrera negativa utsläpp i EU ETS
I en ny rapport pekar forskarna på riskerna med att inkludera krediter i det befintliga utsläppshandelssystemet EU ETS. Det skulle kunna leda till att företag köper sig fria från utsläppsminskningar och samtidigt överbelasta redan pressade biomassaresurser, som också behövs för skogsbindning, industriråvaror och förnybara bränslen till sjöfart och flyg.
– Problemen kan mildras genom begränsningar av vilka krediter som får användas, men det räcker inte. Priset på utsläppsrätter är fortfarande för lågt för att finansiera tekniker som BECCS och DACCS, säger Lars Zetterberg.
Ny modell: Separat system och fortsatt tilldelning
Istället föreslår IVL att EU inför ett separat handelssystem för negativa utsläpp. Det skulle möjliggöra en mer direkt och behovsstyrd finansiering av tekniker för permanent koldioxidlagring.
För att samtidigt tillgodose behovet av utsläppsrätter i EU ETS även efter 2040, föreslår forskarna att en begränsad mängd utsläppsrätter säljs vidare efter den officiella utfasningen. Intäkterna från dessa kan användas till att finansiera det permanenta upptaget av 50 till 75 miljoner ton koldioxid per år.
Vad betyder det i praktiken för butik och leverantör
Det föreslagna systemet för negativa utsläpp kan på sikt förändra förutsättningarna för hela värdekedjan inom dagligvaruhandeln. Här är några konsekvenser att bevaka:
För butikschefer:
• Pris och tillgång på klimattunga varor som kylda mejeriprodukter, kött och förpackningar kan påverkas beroende på hur utsläppsrätter prissätts och tilldelas.
• Klimatprofil och märkning blir viktigare, särskilt om negativa utsläpp börjar värderas i framtida hållbarhetsmärkningar.
• Konsumentkommunikation behöver uppdateras. Allt fler kunder vill göra klimatsmarta val, men få vet hur komplexa systemen faktiskt är.
För leverantörer:
• Produktutveckling och investeringar i klimatneutralitet kan få tydligare finansiella incitament när negativa utsläpp börjar värderas.
• Råvaruförsörjning, särskilt från biomassa, kan påverkas av konkurrens mellan energi, industri och klimatlagring.
• Styrning från detaljhandelskedjor kan skärpas, med krav på klimatstrategier eller redovisning av negativa utsläpp i leverantörsledet.
Det nya förslaget visar att klimatpolitiken inte längre bara är en fråga för tung industri, utan även något som påverkar dagligvaruhandeln direkt – både i sortiment, prisbild och varumärkespositionering.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet, juni 2025
