Svenska hushåll har börjat öppna plånboken efter flera år av försiktighet. För dagligvaruhandeln väntas volymerna öka tydligt under 2026, samtidigt som starkare reallöner, lägre räntebörda och fallande livsmedelspriser bidrar till en bredare återhämtning i handeln.
Den ekonomiska utvecklingen har blivit starkare än tidigare beräknat. I årets tredje upplaga av Detaljhandelns konjunkturrapport höjs därför flera prognoser för både svensk ekonomi och handel.
BNP väntas öka med 2,5 procent under 2026, jämfört med den tidigare bedömningen på 2,3 procent. Prognosen för den totala detaljhandelns försäljning i löpande priser höjs samtidigt från 2,5 till 3,5 procent.
Räknat i fasta priser väntas detaljhandeln växa med 6 procent under året.
– Hushållen har gått från att hålla hårt i pengarna till att driva den ekonomiska återhämtningen. Omvärlden fortsätter att skapa oro, men osäkerheten styr inte längre inköpen i samma utsträckning som tidigare. När stigande reallöner, lägre räntebörda och fallande livsmedelspriser nu omsätts i konsumtion växer både detaljhandeln och svensk ekonomi snabbare än väntat. Det visar att återhämtningen står på fastare mark, säger William Lindquist, analytiker på HUI.
För dagligvaruhandeln är skillnaden mellan försäljningsvärde och volym tydlig. Försäljningen, exklusive Systembolaget, väntas öka med 1 procent i löpande priser under 2026. Mätt i fasta priser är prognosen betydligt starkare, med en uppgång på 4,5 procent.
Utvecklingen kopplas till hushållens förbättrade ekonomi och ett större konsumtionsutrymme. Lägre priser på livsmedel innebär samtidigt att ökade volymer inte får samma genomslag på försäljningen räknat i kronor.
Under 2027 väntas dagligvaruhandeln växa med 4,5 procent i löpande priser och 2 procent i fasta priser.
Det innebär ett tydligt skifte efter en period då hushållen haft bättre ekonomiska förutsättningar utan att fullt ut omsätta dem i ökad konsumtion.
Även sällanköpsvaruhandeln har fått ny fart. Samtliga delbranscher visade positiv utveckling under årets andra kvartal och försäljningen väntas öka med 5,5 procent i löpande priser under 2026.
Bakom återhämtningen finns både stärkt köpkraft och ett uppdämt behov av större inköp efter flera år av återhållsamhet. Ökad aktivitet på bostadsmarknaden kan dessutom gynna branscher kopplade till renovering, inredning och utrustning av hemmet.
– Efter flera svaga år har hushållen börjat göra de stora inköpen igen. Det märks i sällanköpsvaruhandeln, där samtliga delbranscher växte under det andra kvartalet. Starkare köpkraft och flera år av uppdämt köpbehov talar för att återhämtningen fortsätter. En ökad rörlighet på bostadsmarknaden stärker dessutom behovet av att inreda, renovera och utrusta bostaden, vilket ger extra skjuts åt bygghandeln och de hemrelaterade branscherna, säger Emma Hernell, vd på HUI.
För 2027 väntas den totala detaljhandeln växa med 4 procent i löpande priser. Hushållens konsumtion bedöms samtidigt öka med 2,6 procent i fasta priser.
Den senaste prognosen pekar därmed på att återhämtningen har gått in i en ny fas. Hushållens förbättrade köpkraft syns inte längre enbart i ekonomiska nyckeltal utan börjar också märkas tydligt i handeln.
