Matprisåret 2025 började med vad Matpriskollen beskriver som en ”dubbelsmäll” för konsumenterna. I januari och februari steg livsmedelspriserna med upp till 1,3 procent per månad den kraftigaste ökningen sedan inflationschocken 2023. Priser på kaffe, kött och bär rusade, medan olja, vinäger och frukt blev billigare mot årets slut.
Kaffe ökade mest med hela 20 procent, drivet av torka i Brasilien och logistikproblem. Samtidigt steg köttpriserna med upp till 18 procent på grund av brist på svenskt nötkött, medan chokladpriserna påverkades av fyrdubblade kakaopriser.
De snabba prishöjningarna ledde till ett konsumentuppror våren 2025. Finansminister Elisabeth Svantesson kallade till möte med de stora kedjorna och Matpriskollen lanserade sin prisjämförelsetjänst som snabbt fick genomslag.
Samtidigt ökade debatten om konkurrens. Enligt Matpriskollen saknar 102 kommuner i Sverige ett lågprisalternativ. Där en lågprisaktör som Lidl eller Willys etableras, sjunker butikernas priser med flera procentenheter.
Under hösten 2025 intensifierades priskriget. Willys och City Gross sänkte priser på flera basvaror till under inköpsnivå för att möta PRO:s årliga prisundersökning. Krympflation blev också ett hett ämne där förpackningar minskade i storlek men priserna stod stilla eller ökade. Exempelvis minskade ICAs mozzarella från 125 till 100 gram, och Extra tuggummi från 35 till 29 gram, vilket motsvarar en dold prisökning på 21 procent.
När 2025 summeras står matpriserna totalt 3,1 procent högre än föregående år. Men 2026 väntas bli ett mer gynnsamt år för konsumenterna. Den 1 april 2026 sänks matmomsen från 12 till 6 procent en reform som ska ge en barnfamilj cirka 6 500 kronor mer i plånboken per år. Samtidigt väntas lägre mejeripriser och en starkare krona hålla tillbaka nya prisökningar. Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, sammanfattar läget:
”2026 kan bli konsumentens år. Kombinationen av momssänkning, fallande råvarupriser och politisk bevakning skapar en unik möjlighet till stabilisering på matmarknaden.”
Matprisåret 2025 visade hur snabbt priserna kan svänga från chockhöjningar till priskrig. Men det visade också hur politiska beslut, transparens och konsumentmakt kan påverka prisbilden.
Inför 2026 finns för första gången på länge en realistisk chans till en mer balanserad dagligvarumarknad där konkurrensen skärps och konsumenterna får större inflytande.
