Stölder, hot och ordningsstörningar fortsätter att vara en del av vardagen för många svenska butiker. Samtidigt visar en ny analys från ICA att brott mot företag får allt mindre uppmärksamhet i kommunernas trygghetsarbete, trots att utsattheten ökar.
Svenska kommuner har under de senaste åren byggt upp betydligt starkare strukturer för sitt brottsförebyggande arbete. Analysen, som bygger på Brås årliga utvärdering av kommunernas arbete enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, visar att andelen kommuner som uppger att de har en komplett struktur på plats har ökat från 28 procent till nära 64 procent.
Nästan alla kommuner genomför i dag kartläggningar av lokala brottsproblem. Det innebär att det finns bättre förutsättningar än tidigare att identifiera risker, analysera orsaker och planera förebyggande åtgärder. Samtidigt visar resultaten att en viktig del av verkligheten riskerar att hamna utanför fokus.
Trots att kommunernas kartläggningar blivit mer omfattande har andelen kommuner som lyfter brott mot företag minskat. Förra året uppgav 44 procent av kommunerna att sådana brott identifierades i kartläggningarna. I årets analys har siffran sjunkit till 31 procent.
Utvecklingen sker samtidigt som många handlare vittnar om en tuffare vardag. Enligt Svensk Handels trygghetsbarometer utsattes 46 procent av landets butiker för brott eller hotfullt beteende under årets första kvartal. Det är en ökning med tolv procent jämfört med samma period föregående år.
Svensk Handels senaste rapport visar dessutom att stölderna inom svensk detaljhandel nu ligger på den högsta nivå som hittills uppmätts.
– När brott mot företag inte synliggörs i kommunernas analysarbete riskerar frågorna att få mindre uppmärksamhet. Det leder i förlängningen till färre konkreta åtgärder där de faktiskt behövs som mest. Här finns en tydlig förbättringspotential, säger Eric Lundberg, vd för ICA Sverige.
Analysen visar också att kommunernas samarbete med näringslivet inte utvecklas i samma takt som de övriga delarna av trygghetsarbetet. Färre än hälften av kommunerna kombinerar sina brottsförebyggande strukturer med en aktiv samverkan med företag.
Det är anmärkningsvärt eftersom handeln tillhör de branscher som drabbas hårdast av stölder, hot och annan brottslighet. Företag och handlare möter problemen dagligen och har ofta en detaljerad bild av hur situationen ser ut lokalt.
– Vi ser att kommunerna har tagit viktiga steg framåt, men trygghetsarbetet blir inte fullt ut effektivt om näringslivet lämnas utanför. ICA-handlare har en unik kunskap om lokala brottsmönster. Tillsammans med kommuner, polis och andra aktörer finns förutsättningar att omsätta analys i verklig förändring, säger Fredrik Söderberg, vice vd ICA Handlarnas Förbund.
För handeln handlar trygghet inte bara om ekonomiska förluster. När stölder och hot ökar påverkas också arbetsmiljön, personalens trygghet och kundernas upplevelse av butiken.
Om brott mot företag inte syns i kommunernas analyser finns en risk att frågorna prioriteras ned när resurser och åtgärder fördelas. Det kan i sin tur göra det svårare att komma till rätta med problem som påverkar både verksamheter och lokalsamhällen.
Samtidigt visar analysen att kommuner som involverar näringslivet i sitt trygghetsarbete oftare genomför konkreta åtgärder och i högre grad uppmärksammar brott som drabbar företag. Det tyder på att ett nära samarbete mellan kommuner, polis och lokala företag kan spela en viktig roll för att skapa tryggare handelsmiljöer.
Kommunernas arbete mot brott har tagit tydliga steg framåt de senaste åren. Men när stölder, hot och annan brottslighet fortsätter att öka inom handeln blir det allt viktigare att också fånga upp de problem som påverkar företag och butiker.
Först när kommuner, myndigheter och näringsliv arbetar utifrån samma lägesbild finns förutsättningar att skapa långsiktiga lösningar som stärker tryggheten för både företag, medarbetare och kunder.
