Att mackor duger som en fullvärdig måltid är en uppfattning som ökat med 29 procentenheter sedan 2012. I dag anser 59 procent av svenskarna att en macka är ett bra alternativ till lunch eller middag. Särskilt tydligt är detta bland unga vuxna, där hela 70 procent ser bröd som en huvudmåltid.
Affärsmöjlighet: Dagligvaruhandeln har en gyllene chans att kapitalisera på detta genom att skapa tydliga koncept runt färdiga smörgåsar, premiumbröd och innovativa smörgåslösningar. Att lyfta fram kombinationen bröd + färdiga påläggspaket kan öka merförsäljningen, liksom att erbjuda butiksmackor i deli-disken.
Fullkornstrenden – konsumenten kräver mer
Fullkorn har länge hyllats av forskare, men först nu börjar konsumenterna verkligen ta till sig budskapet. 51 procent uppger att de äter mer fullkorn än för 5–7 år sedan, och den största ökningen syns bland unga vuxna. Trots detta upplever många att det är svårt att hitta rätt fullkornsprodukter.
Affärsmöjlighet: Sortimentsanpassning är nyckeln. Att bredda utbudet av fullkornsbröd och aktivt marknadsföra hälsofördelarna kan driva försäljning. Tydliga skyltningar och butikskommunikation kring fullkornets fördelar kan hjälpa kunderna att navigera rätt. Samtidigt bör butikens egna varumärken haka på trenden genom att lansera fullkornsvarianter av populära produkter.
Kolhydratförståelsen ökar – dags att släppa brödskräcken
Brödintaget ökade med åtta procentenheter mellan 2019 och 2025, och en bidragande faktor är att rädslan för kolhydrater avtar. 67 procent av svenskarna ser nu skillnaden mellan bra och dåliga kolhydrater, och 59 procent menar att skräcken för bröd är överdriven.
Affärsmöjlighet: Butiker kan dra nytta av denna förändrade syn genom att utbilda sina kunder. Informationskampanjer, skyltning och personal som kan förklara skillnaden mellan olika kolhydrater kan stärka brödkategorin ytterligare. Även premium- och funktionella bröd (t.ex. proteinberikade eller fiberrika alternativ) har en stor potential.
Politiska preferenser och brödvanor – en marknad att förstå
Nytt för i år är kopplingen mellan politiska sympatier och brödvanor. Socialdemokrater äter mest bröd, medan vänsterpartister oftare bakar själva. Sverigedemokraterna oroar sig mest för brödpriserna.
Affärsmöjlighet: Segmentering av kunderna kan ge bättre träffsäkerhet i marknadsföring och erbjudanden. Exempelvis kan lågprisbutiker framhäva prisvärda brödalternativ, medan premiumbutiker riktar sig till de grupper som värdesätter hantverksbagerier och ekologiska alternativ.
Slutsats – brödet är tillbaka, och möjligheterna är stora
Brödet har gått från att vara ifrågasatt till att bli en självklarhet i många svenska hem. För dagligvaruhandeln innebär detta en möjlighet att utveckla sortiment, marknadsföra hälsofördelar och skapa nya smörgåskoncept. Med rätt strategier kan butikerna inte bara öka sin brödförsäljning utan också stärka sin position i en kategori som växer – både i popularitet och lönsamhet.
