Efter flera år av nedgång ökade nyföretagandet i Sverige under 2025. Totalt registrerades 61 060 nya företag, vilket motsvarar en uppgång med 6 procent jämfört med året innan. Det visar ny statistik från Bolagsverket som sammanställts av Spiris.
Vändningen kommer efter att nyföretagandet under 2024 nådde sin lägsta nivå sedan finanskrisen.
Under årets sista månad ökade nyföretagandet kraftigt. I december 2025 registrerades 28 procent fler nya företag jämfört med samma månad året innan. Det markerar ett tydligt trendbrott efter tre år i rad med minskande nyföretagande.
Mellan 2022 och 2024 föll antalet nystartade företag kraftigt. Nedgången uppgick till 6 procent 2022, följt av ett tapp på 15 procent 2023 och ytterligare 9 procent 2024.
– Efter flera år av dystra siffror ser vi nu ett välkommet trendbrott för nyföretagandet. Det är ett viktigt styrketecken, särskilt efter att 2024 blev det svagaste året sedan finanskrisen. Varje person som tar steget till eget bidrar till jobb, tillväxt och vår framtida välfärd, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Spiris.
Trots ökningen är 2025 fortfarande det näst svagaste året sedan 2013. Antalet nya företag ligger 22 procent under rekordåret 2021, då 78 700 företag registrerades den högsta noteringen sedan Bolagsverkets statistik började föras 1984.
Samtidigt visar Spiris återkommande Sifo/Verian-undersökningar att intresset för att starta företag bland allmänheten fortsätter att minska. Andelen svenskar som överväger att ta steget till eget har sjunkit från 33 procent 2021 till 22 procent 2025.
Ett av de vanligaste skälen till att inte förverkliga sin företagsidé är upplevelsen av sämre ekonomisk trygghet för småföretagare jämfört med anställda.
– Även om utvecklingen går åt rätt håll är det för tidigt att andas ut. Många företagare påverkas fortfarande av osäkerhet i omvärlden, höga kostnader och krångliga regler. För att utvecklingen ska hålla i sig krävs fortsatt fokus på enklare villkor och ett mer förutsägbart företagsklimat, säger Boo Gunnarson.
Ett ökat nyföretagande är inte bara en samhällsekonomisk signal utan också en tidig indikator på framtida förändringar i dagligvaruhandelns sortiment. När fler företag startas ökar inflödet av nya varumärken, lokala producenter och nischade aktörer som söker distribution via butik.
Historiskt har perioder med ökat entreprenörskap ofta lett till fler testlanseringar, ökad bredd i hyllan och ett större behov av strukturerade processer för listning, utvärdering och lokal anpassning. För handlare och kedjor innebär det både nya möjligheter och ökade krav på prioritering särskilt i takt med att efterfrågan på lokalproducerat, hållbara alternativ och tydlig produktdifferentiering fortsätter att växa.
För leverantörer innebär utvecklingen samtidigt hårdare konkurrens om butikernas uppmärksamhet, där tydlig paketering, prissättning och leveransförmåga blir avgörande faktorer för att nå hela vägen till hylla.
Utvecklingen varierar mellan länen. Flest nya företag registrerades i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne. Samtidigt visar flera län tvåsiffrig procentuell tillväxt, bland annat Gotland, Värmland och Norrbotten.
Totalt ökade nyföretagandet i riket med 6 procent mellan 2024 och 2025.
(Tabell: Antal nyregistrerade företag per län 2024–2025. Källa: Bolagsverket.)
I Sverige finns omkring en miljon företag registrerade hos Bolagsverket. Merparten är små företag med upp till nio anställda. I statistiken över nyföretagande ingår aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag.
Det bör noteras att många enskilda näringsidkare enbart är registrerade hos Skatteverket och därför inte omfattas av Bolagsverkets statistik.
