Sverige behöver bli bättre på att klara livsmedelsförsörjningen vid kris. Forskare vid Linköpings universitet pekar på hur ny teknik och tätare samarbeten mellan producenter, leverantörer och handel kan minska sårbarheten.
Mycket av den mat som säljs i svenska butiker är beroende av import. Det gör systemet effektivt men också känsligt. Pandemin och senare störningar i världshandeln visade hur snabbt tillgången till råvaror kan påverkas. Forskare i Linköping menar att ny teknik som datadelning, sensorer och AI kan göra livsmedelsproduktionen mer lokal och bättre rustad för kriser. Men tekniken i sig räcker inte. Samverkan mellan olika aktörer behövs för att det ska fungera i praktiken.
Utvecklingen inom vertikalodling, växthus med smart energistyrning och automatiserade bevattningssystem gör det möjligt att odla mer i Sverige, året runt.
Sådana lösningar minskar behovet av import och kan korta transporterna mellan producent och butik.
Digitala verktyg kan också användas för att dela data mellan grossister och butiker något som minskar svinn och ger bättre planering vid störningar i leveranser.
För att systemen ska hålla vid kris krävs nya sätt att samarbeta. Producenter, leverantörer och butiker behöver utbyta information och planera tillsammans, inte var för sig.
Det kan handla om gemensamma lager, lokal distribution eller digitala plattformar som visar var resurser finns tillgängliga.
För handeln kan det också innebära en chans att komma närmare svenska producenter och skapa starkare förtroende hos kunder som efterfrågar trygg och lokal matförsörjning.
Målet är ett system som klarar störningar utan att hyllorna gapar tomma.
En mer lokal och tekniskt uppkopplad livsmedelskedja kan också bidra till mindre klimatpåverkan och nya affärsmöjligheter för svensk handel.
