Efter två år av pressad köpkraft visar nya siffror att hushållens ekonomiska standard åter ökar. Samtidigt fortsätter inkomstskillnaderna att växa. För dagligvaruhandeln innebär utvecklingen ett mer splittrat konsumentlandskap där pris, värde och segmentering blir allt viktigare konkurrensfaktorer.
– Det är främst ökande kapitalinkomster som drivit på utvecklingen mot ökade inkomstskillnader de senaste åren, säger Peter Gärdqvist, statistiker på SCB.
Inkomstojämlikheten mäts bland annat med Gini-koefficienten. Under 2024 ökade den till 0,314, jämfört med 0,310 året innan. När kapitalvinster och andra kapitalinkomster räknas bort är utvecklingen däremot stabil Gini har då legat oförändrat på 0,246 mellan 2022 och 2024.
Det innebär att skillnaderna främst drivs av hushåll med tillgångar, inte av löneutvecklingen i breda grupper. För handeln förstärker detta ett mönster som redan syns i butik vissa konsumenter får ökat utrymme för premiumval, medan andra fortsatt fokuserar på pris, kampanjer och basutbud.
Den ekonomiska standarden, som justerar hushållens disponibla inkomster efter storlek och sammansättning, ökade under 2024. Samtidigt är nivån fortfarande lägre än toppåret 2021.
– Ökningen räcker dock inte för att komma upp i samma nivå som 2021, eftersom den ekonomiska standarden sjönk både 2022 och 2023 till följd av den höga inflationen, säger Peter Gärdqvist.
För dagligvaruhandeln innebär det att köpkraften visserligen stabiliseras, men att prisfokus och jämförelser fortsatt präglar konsumenternas vardagsbeslut.
Andelen personer med låg ekonomisk standard definierat som mindre än 60 procent av medianinkomsten uppgick 2024 till 13,1 procent. Det är den lägsta nivån sedan 2007, men skillnaderna mellan åldersgrupper är tydliga.
Barn och unga är den grupp där andelen med låg ekonomisk standard är störst. Samtidigt har personer i åldern 65–79 den lägsta andelen, delvis till följd av att fler arbetar högre upp i åldrarna. Även gruppen 80 år och äldre har förbättrat sin ekonomiska situation, bland annat genom uppräkningar av pensioner kopplade till prisbasbeloppet.
SCB:s siffror pekar på en strukturell förändring som butiker och kedjor behöver förhålla sig till i det dagliga arbetet, där konsumenterna blir mer tudelade i sina köpbeslut, prisvärde och kampanjlogik förblir centralt för stora grupper, premium- och mervärdessegmentet växer parallellt och barnfamiljer fortsatt är extra känsliga för prisförändringar, vilket sammantaget ökar behovet av tydligare sortimentsstrategier, mer träffsäker kampanjplanering och bättre anpassning efter lokala kundprofiler snarare än breda lösningar som ska passa alla.
Uppgifterna bygger på SCB:s Inkomst- och taxeringsregister (IoT), baserat på Skatteverkets taxeringsdata och andra myndigheters administrativa inkomstuppgifter. Statistiken omfattar hela befolkningen.
