Medan downcycling, som innebär att man återvinner blandat plastavfall utan sortering, endast minskar klimatpåverkan med 4 procent jämfört med direktförbränning, ger högkvalitativ materialåtervinning genom avancerad sortering en minskning på hela 27 procent.
Rapporten, ”Comparing high-quality recycling and downcycling of plastics – Calculating carbon footprints using a basket of functions approach”, bygger på en omfattande livscykelanalys (LCA) som täcker hela plastens värdekedja – från råvaruutvinning och produktion till avfallshantering och energiproduktion. Genom att jämföra tre scenarier – direktförbränning, downcycling och avancerad sortering – visar expertgruppen, bestående av forskare från IVL, TERRA, Svensk Plaståtervinning och andra, att investeringar i högkvalitativ återvinning är en investering i en hållbar framtid.
Rickard Jansson, utvecklingsingenjör på Svensk Plaståtervinning, konstaterar:
”Studiens resultat är en tydlig signal: Högkvalitativ återvinning är inte bara bättre för miljön – den är ett absolut måste om vi ska minska vårt beroende av fossila råvaror och verkligen öka cirkulariteten.”
Trots att dagens regelverk för plaståtervinning i Sverige prioriterar materialåtervinning över förbränning, missar de inte de avgörande skillnaderna i klimatpåverkan. Det är här behovet av nya styrmedel blir akut. Mattias Philipsson, VD på Svensk Plaståtervinning, understryker:
”Om vi inte skärper kraven och inför styrmedel som verkligen belönar högkvalitativ återvinning, riskerar vi att fastna i en linjär ekonomi med hög klimatpåverkan och resursslöseri. Vi måste göra avancerad sortering till normen.”
Det är nästan komiskt att tänka sig att vi i vårt strävan efter att spara planeten skulle nöja oss med en metod som nästan matchar att bara bränna plasten – en metod som i princip ger samma utsläpp som om vi bara brände den för att få ut lite energi. Men så är verkligheten ibland: Om inte styrmedlen ändras, finns det få incitament för aktörer att investera i den avancerade tekniken som krävs för att nå de 27 procents minskningarna i klimatpåverkan.
För butiksledare och marknadsstrateger inom dagligvaruhandeln blir detta en viktig lärdom: Hållbarhet måste inte bara vara en del av PR-kampanjen utan också en integrerad del av verksamhetens kärna. Investeringar i högkvalitativa återvinningsmetoder kan leda till lägre produktionskostnader på sikt och samtidigt stärka företagets varumärke i en tid då konsumenterna i allt högre grad efterfrågar transparens och ansvarstagande.
Rapporten har redan presenterats på flera internationella konferenser och visar att framtidens återvinningskrav i EU kommer att styras mot högkvalitativ materialåtervinning – en utveckling som både vi i Sverige och resten av världen borde omfamna om vi ska lyckas nå våra klimatmål.
Sammanfattningsvis är det dags att vi inte längre nöjer oss med det näst bästa. Vi måste omfamna avancerad sortering och höja ribban för plaståtervinning. Det handlar om att ställa om från en linjär ekonomi till en verkligt cirkulär plastekonomi – en omställning som inte bara gynnar miljön, utan också bidrar till en mer kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet på lång sikt.
