Svenska hushåll har fått mer pengar kvar i plånboken. Inflationen har dämpats, ränteläget har stabiliserats och reallönerna har stärkts. Trots det syns ännu ingen tydlig köpfest i handeln.
Det visar den senaste konjunkturrapporten från HUI. Samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna förbättrats påverkas många fortfarande av osäkerheten i omvärlden. Kriget i Mellanöstern, stigande energikostnader och en orolig global ekonomi gör att många väljer att avvakta med större inköp.
Under de senaste åren har höga priser och stigande räntor pressat hushållen. Nu ser situationen annorlunda ut. Förutsättningarna för ökad konsumtion finns på plats, men många känner sig fortfarande försiktiga.
– Det är inte tomma plånböcker som håller tillbaka konsumtionen just nu, utan hushållens osäkerhet. Kriget i Mellanöstern och höga elpriser har fått konsumenterna att tveka trots att låg inflation, stigande reallöner och finanspolitiska stimulanser har gjort köpkraften historisk stark. Bedömningen är ändå att de positiva krafterna väger tyngst och att konsumtionen tar fart igen under året. Köpkraften är starkare än humöret, säger William Lindquist, analytiker på HUI.
Trots den geopolitiska oron ligger prognosen för svensk BNP kvar på 2,3 procent under 2026.
För dagligvaruhandeln innehåller rapporten flera positiva signaler. HUI bedömer att försäljningsvolymerna kommer att öka under både 2026 och 2027.
Det innebär att kunderna väntas köpa fler varor än under de senaste åren, då stora delar av tillväxten främst drevs av prisökningar. Samtidigt är utvecklingen i försäljningsvärde betydligt mer återhållsam, vilket visar att prisfrågan fortfarande har stor betydelse för många hushåll.
Lågpriskoncept fortsätter att utvecklas starkt och konkurrensen om de prismedvetna kunderna väntas vara hård även framöver.
Enligt rapporten har den halverade livsmedelsmomsen fått genomslag i butikshyllorna, men det betyder inte att prisökningarna är över.
Kostnader i livsmedelskedjan fortsätter att påverka marknaden, vilket gör att priserna väntas stiga igen över tid.
– Den halverade livsmedelsmomsen har slagit igenom i butikshyllan. Det är dock viktigt att komma ihåg att den underliggande prisutvecklingen fortsatt påverkas av kostnadsökningar i livsmedelskedjan som inte momssänkningen råder bot på. Priserna spås stiga igen, men prisnivån prognostiseras förbli lägre än den hade varit utan momssänkningen, säger Emma Hernell, vd på HUI.
För dagligvaruhandeln är budskapet tydligt. Kunderna har fått ett större ekonomiskt utrymme, men många fortsätter att tänka efter innan de handlar.
Det innebär att pris, kampanjer och upplevt värde kommer att vara avgörande även framöver. Samtidigt finns det tecken på att marknaden gradvis stärks och att försäljningsvolymerna kan öka när hushållen blir mer trygga i sin ekonomiska situation.
För leverantörer och handlare handlar det därför om att balansera attraktiva erbjudanden med lönsamhet, samtidigt som man möter kundernas krav på prisvärda alternativ. Trots en osäker omvärld ser HUI fortsatt positivt på utvecklingen för både handeln och svensk ekonomi under de kommande åren.
Den kanske viktigaste slutsatsen är att de ekonomiska hindren har blivit mindre. Frågan är nu inte om hushållen har råd att handla mer utan när de känner sig tillräckligt trygga för att göra det.
