Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 visar fortsatt fallande volymer i svensk livsmedelsindustri samtidigt som kostnaderna stiger. Inför matmomssänkningen 2026 ökar pressen i hela kedjan, något som kan påverka både prisdialog, kampanjplanering och sortiment i butik.
Trots stärkt köpkraft fortsätter branschens försäljning att minska och volymerna har fallit tre kvartal i rad. Chefekonomen Carl Eckerdal beskriver hushållens agerande som fortsatt försiktigt: “Man tar hellre det säkra före det osäkra, det vill säga lägger en del av den ökade köpkraften på sparkontot.”
Den 1 april 2026 sänks matmomsen från 12 till 6 procent. En majoritet av medlemsföretagen tror att detta kan driva försäljning, men både politiken och handeln förväntar sig ett fullt genomslag i lägre priser. Det innebär att leverantörernas möjligheter att justera sina priser minskar.
Eckerdal varnar för att situationen kan skapa konflikter:
“Om inte hela livsmedelskedjan håller inne med också de mest nödvändiga prisökningarna inför att matmomsen sänks så är risken stor att de politiska förväntningarna på sänkta matpriser inte infrias.”
Dagligvaruhandeln signalerar redan att man inte tänker acceptera prisökningar inför reformen. Därmed riskerar producenterna att själva behöva bära kostnadsökningarna. “Producenterna förväntas därför att på egen hand svälja alla kostnadsökningar, även om det innebär att de går med förlust… För små till medelstora förädlingsföretag kan det till och med bli konkursdrivande,” säger Eckerdal.
Utöver prispressen ökar kostnaderna för både förpackningsavgifter och den nya nedskräpningsavgiften. Avgifterna är betydligt högre än många företag räknat med, samtidigt som ett nytt insamlingssystem ska byggas ut i hela landet. Enligt Eckerdal: “Det är svårt att förstå hur politiken tänker sig att maten ska kunna bli billigare när de politiskt beslutade avgifterna ökar i den här takten.”
Regeringen har tillsatt en matpriskommission för att följa prisutvecklingen och effekten av momssänkningen. Livsmedelsföretagen deltar gärna, men lyfter att branschen redan har bland de lägsta lönsamhetsnivåerna inom svensk industri.
Eckerdal menar att branschen skulle gynnas mer av en bredare analys: “Det som verkligen behövs är en lönsamhetskommission med uppgift att skapa förutsättningar för en ökad produktivitet och lönsamhet i hela den svenska livsmedelskedjan.”
För dagligvaruhandeln innebär utvecklingen att kommande år kan präglas av tuffare prisdialoger, större försiktighet och ökad osäkerhet kring leverantörernas kalkyler. Sortimentsbredd, kampanjvolymer och lanseringstempo kan påverkas särskilt hos mindre aktörer. När konsumenter, producenter och politiska krav drar åt olika håll blir samspelet i kedjan avgörande.
