Svenskt lantbruk står redo för nästa steg i digitaliseringen. Det visar Matfågelrapporten 2025 från Svensk Fågel, som i år fokuserar på hur ny teknik kan göra kycklinguppfödningen mer hållbar, konkurrenskraftig och djurvänlig.
Men rapporten pekar också på en växande utmaning många innovationer fastnar i tillståndsprocesser och byråkrati, i stället för att nå de bönder som vill utveckla sin verksamhet.
– Svenskt lantbruk står redo att ta nästa steg, men vi måste få bättre förutsättningar. Det är orimligt att pengar till utveckling och innovation inte når gårdarna. Vi behöver mindre administration och mer verkstad, säger Ulrik Helgstrand, kycklingbonde och ordförande för Svensk Fågel.
Kycklingbonden Anna Kihlén-Larsson styr ventilation, foder och klimat via mobilen och kan följa sina kycklingar dygnet runt. Andra gårdar använder sensorer och AI-kameror för att upptäcka förändringar i djurens beteende i tid något som både förbättrar djurhälsan och effektiviserar driften.
Forskare vid SLU och internationellt framhåller att ny teknik kan mäta djurens hälsa i realtid, vilket ger nya möjligheter till förebyggande arbete och högre djuromsorg.
Svensk Fågels egen produktionsdatabas Tuppen är också på väg att moderniseras och automatiseras. Målet är att samla in och analysera data från hela kedjan från avel till slakt för att stärka uppföljningen av djurhälsa och smittskydd.
Rapporten visar att tekniken finns, men att vägen till praktisk användning ofta är krokig. Många innovationer når inte fram på grund av långa tillståndsprocesser, omfattande administration och bristande finansiering.
– Vi har unika förutsättningar i Sverige med höga krav på djurskydd, smittskydd och hållbarhet. Men då krävs att tekniken anpassas till våra villkor och att finansieringen når fram till de som faktiskt producerar maten, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel.
Enligt rapporten har var tredje svensk lantbrukare nått pensionsåldern. För att säkra framtidens livsmedelsförsörjning måste fler unga vilja satsa på branschen och här kan tekniken spela en nyckelroll.
– Tekniken ska inte ersätta bonden, den ska stötta bonden. Med AI, kameror och sensorer får vi en ännu bättre djurhållning, friskare kycklingar och ett hållbart lantbruk. Men för att lyckas måste vi minska hindren och främja innovation i hela branschen, säger Maria Donis.
Digitaliseringen av lantbruket speglar en större rörelse i hela livsmedelskedjan från gård till butik. Precis som bönderna ser dagligvaruhandeln hur teknik kan öka effektiviteten, förbättra arbetsmiljön och höja kvaliteten.
När tekniken används rätt blir den ett stöd, inte en ersättning. Erfarenheterna från lantbruket visar att data, sensorer och AI kan skapa insikt som leder till bättre beslut oavsett om det gäller djurhållning, logistik eller butiksexponering.
För handeln handlar det om samma sak att frigöra tid från administration till det som verkligen gör skillnad för kunderna verkstad snarare än byråkrati.
Matfågelrapporten 2025
- Utgivare: Svensk Fågel
- Tema: Ny teknik i svensk matfågeluppfödning
- Fokusområden: digitalisering, AI, sensorer, robotik, datainsamling
- Syfte: Att visa hur tekniska lösningar kan bidra till ökad hållbarhet, djurvälfärd och konkurrenskraft
