Ny lägesbild visar: produktionen minskar samtidigt som kraven på beredskap ökar.
Sverige har tagit flera steg för att stärka livsmedelsberedskapen de senaste åren, men utvecklingen går fortfarande för långsamt. Det menar Livsmedelsföretagen i den nya lägesrapporten Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?, som presenterades under seminariet Mat och Försvar den 28 maj.
Rapporten pekar på en rad kvarstående problem som riskerar att försvaga Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat vid kris och krig. Bland de största utmaningarna lyfts låg lönsamhet, bristande infrastruktur, osäkra handelsvägar och otydlig ansvarsfördelning mellan stat och näringsliv fram.
Samtidigt minskar den svenska livsmedelsproduktionen i en period då både politiken och branschen är överens om att produktionen behöver växa.
– Sverige har blivit bättre rustat, men vi är fortfarande mycket sårbara. Utan mat och dryck fungerar varken samhället eller totalförsvaret. Trots det saknas fortfarande flera av de mest grundläggande besluten och investeringarna för att säkra svensk livsmedelsproduktion i kris och krig, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.
I början av 2025 presenterade organisationen rapporten Recept för resiliens, där tio konkreta förslag lades fram för att stärka Sveriges försörjningsförmåga. Den nya uppföljningen visar att vissa initiativ har tagits vidare, bland annat inom forskning, export och transportinfrastruktur.
Men flera centrala delar har ännu inte påbörjats. Det gäller bland annat beredskapsavtal mellan staten och näringslivet, tydligare ansvar vid kriser samt starkare handelsvägar inom Norden och EU.
Enligt rapporten är ingen av de tio åtgärderna ännu att betrakta som fullt etablerad eller genomförd.
Lägesbilden visar också att många företag i livsmedelskedjan fortsatt arbetar under hård ekonomisk press efter flera år av inflation, stigande kostnader och svag köpkraft hos konsumenterna. Det har lett till att investeringar i utveckling och beredskap prioriterats ned.
Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för första kvartalet 2026 ligger nettoinvesteringarna i livsmedelsindustrin på omkring 0,7 procent av omsättningen. Motsvarande siffra för svensk tillverkningsindustri är cirka 6,5 procent.
Samtidigt visar statistik från SCB att den svenska livsmedelsproduktionen minskade med tre procent under 2025.
– Den låga lönsamheten i svensk livsmedelsindustri är i sig ett hot mot Sveriges beredskap. Företag som går i konkurs producerar ingen mat. Ska Sverige klara framtida kriser måste vi ha livskraftiga företag som kan investera, öka sin konkurrenskraft, växa och producera mer mat i Sverige. Det är fundamentet i vår livsmedelsberedskap, säger Björn Hellman.
I rapporten lyfts även det försämrade omvärldsläget fram som en växande osäkerhetsfaktor. Särskilt konflikten i Iran beskrivs redan påverka svenska producenter genom stigande kostnader och större osäkerhet kring energi, transporter och globala leveranskedjor.
Svensk livsmedelsproduktion är fortfarande starkt beroende av stabil tillgång till el, vatten, drivmedel och fungerande transporter. Därför efterlyser branschorganisationen större offentliga investeringar och tydligare politiska prioriteringar inför kommande mandatperiod.
Bland de mest akuta behoven nämns strategiska lager av kritiska insatsvaror, snabbare tillståndsprocesser, mindre byråkrati samt satsningar på energi- och transportinfrastruktur.
– Vi har kunskapen, företagen och förutsättningarna för att bygga en stark svensk livsmedelsberedskap. Det som saknas nu är tillräcklig politisk handlingskraft och insikten om att beredskap kostar, säger Björn Hellman.
För dagligvaruhandeln blir frågor kring försörjningssäkerhet och stabila leveranskedjor allt viktigare. När investeringstakten i svensk produktion sjunker samtidigt som omvärldsrisken ökar kan effekterna märkas både i sortiment, prisbild och tillgång på varor. Utvecklingen kan också leda till att handeln behöver arbeta närmare leverantörer kring lagerhållning, alternativa transportlösningar och långsiktig försörjningsplanering.
Samtidigt kan satsningar på svenskproducerade varor och robustare flöden bli en tydligare konkurrensfördel framöver – både ur ett affärs- och beredskapsperspektiv.
