En stor del av matsvinnet i dagligvaruhandeln uppstår i frukt- och gröntavdelningen, där hela förpackningar ofta kasseras trots att bara en enstaka vara är skadad. En ny studie visar att enkla förändringar i butik kan minska svinnet och samtidigt förbättra lönsamheten.
En studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE visar att förpackningar med exempelvis tomater, potatis, bär och druvor står för upp till hälften av svinnet inom frukt- och gröntavdelningen. I många fall räcker det att en produkt är skadad för att hela förpackningen ska slängas.
– Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare.
Under tre år har forskarna samarbetat med dagligvarubutiker för att undersöka hur svinnet kan minska. I en av de medverkande butikerna uppgick kostnaden för frukt- och grönsakssvinn till närmare 200 000 kronor per år, samtidigt som klimatpåverkan motsvarade 6,6 ton koldioxidekvivalenter. Jordgubbar, sallad och potatis stod för de största förlusterna.
I projektet testades bland annat att sälja produkter med kort hållbarhet till nedsatt pris, erbjuda svinnpåsar och ta tillvara oskadade frukter och grönsaker från öppnade förpackningar. Resultaten visar att svinnpåsar minskade butikernas kostnader för svinnhantering med mer än 25 procent.
– Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi, säger Elvira Molin, matsvinnsexpert.
Trots de positiva resultaten används metoderna inte fullt ut. Enligt forskarna handlar det framför allt om osäkerhet kring hur regelverket ska tillämpas, särskilt när förpackningar öppnas och frågor om märkning och spårbarhet uppstår.
– Men fler detaljerade regler är inte lösningen. Det viktiga är att reglerna blir lättare att tolka och tillämpa i butikerna, särskilt vid brutna förpackningar och hur märkning och spårbarhet ska hanteras, säger Annelise de Jong.
Forskarna efterlyser också ett närmare samarbete mellan myndigheter, branschorganisationer och handeln. Samtidigt lyfter de fram bättre lagerstyrning, mer träffsäkra beställningsrutiner och ökad kunskap om hur förpackningar och butiksmiljö påverkar hållbarheten som viktiga delar i arbetet med att minska matsvinnet.
