Sveriges kommuner köper varje år livsmedel för miljardbelopp och spelar därmed en viktig roll för hur framtidens matsystem utvecklas. Nu uppmanas kommunerna att bredda sina hållbarhetskrav och se till fler faktorer än enbart klimatpåverkan när livsmedel upphandlas.
I dag baseras många inköpsbeslut på pris, volym och klimatdata. Men enligt Consupedia ger det inte hela bilden av en produkts påverkan på människor, djur och miljö.
– Klimattal har varit ett viktigt första steg, men det räcker inte. Om kommunerna bara ser klimatpåverkan riskerar de att missa andra avgörande hållbarhetsfrågor, som biologisk mångfald, bekämpningsmedel, vattenanvändning, djurvälfärd, näringsmässig kvalitet och sociala risker. Kommunerna behöver kräva hela hållbarhetsavtrycket, säger Roberto Rufo Gonzalez, forskare och grundare av Consupedia.
Varje dag serveras omkring tre miljoner måltider inom skola, vård och omsorg i Sverige. Det gör offentlig upphandling till ett av samhällets mest kraftfulla verktyg för att påverka vilka livsmedel som produceras, säljs och konsumeras. Initiativtagarna menar att kommunerna bör efterfråga mer omfattande information om produkternas påverkan och säkerställa att den finns tillgänglig i de system där inköpsbesluten fattas. På så sätt kan produkter jämföras utifrån fler aspekter än bara klimatavtryck.
– När kommunerna börjar kräva bredare hållbarhetsdata kommer marknaden att behöva visa den. Det är så offentlig upphandling kan bli ett verkligt styrmedel. Datat finns redan – nu behöver den användas där inköpsbesluten tas, säger Roberto Rufo Gonzalez.
Två produkter kan ha liknande klimatpåverkan men skilja sig markant åt när det gäller exempelvis biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel, djurvälfärd eller sociala villkor i leverantörsledet.
Samtidigt lyfts hälsoperspektivet fram som en allt viktigare del av hållbarhetsarbetet. Möjligheten att följa innehållet i produkter, recept och menyer kan ge kommuner bättre underlag för att planera måltider och följa utvecklingen över tid.
Om kommunerna börjar ställa bredare krav i sina upphandlingar kan det få stor betydelse för både grossister, producenter och livsmedelsleverantörer.
Kraven på produktinformation, spårbarhet och dokumentation kan komma att öka, samtidigt som fler hållbarhetsaspekter vägs in när produkter väljs ut. För företag som redan arbetar aktivt med frågor som biologisk mångfald, djurvälfärd och socialt ansvar kan utvecklingen skapa nya möjligheter i offentliga affärer.
Eftersom offentlig sektor är en av Sveriges största livsmedelsköpare kan förändrade krav få genomslag i hela värdekedjan.
Under de senaste åren har klimatfrågan dominerat hållbarhetsdiskussionen inom livsmedelssektorn. Nu växer intresset för att komplettera klimatperspektivet med fler faktorer som påverkar livsmedlens totala hållbarhetsavtryck.
– Kommunerna sitter på en enorm förändringskraft. Vår ambition är att göra hållbarhet lika konkret som pris, volym och leveranssäkerhet. När hållbarhet blir mätbar kan den också kravställas, följas upp och förbättras, avslutar forskaren.
